Handsågar, ryggsågar

Handsågar, ryggsågar

Handsågar och ryggsågar.

Vi erbjuder sågar från Veritas, Lie-Nielsen, Bad Axe Tools Works och Wenzloff & Sons, högsta kvalité handgjorda sågar av klassikt snitt. Veritas erbjuder klassiska sågar i modern tappning.   Japansågar och Engelska klassiska sågar från Thomas Flinn. Samt lövsågar och lövsågsblad till dessa.

För dig som vill lära dig mer om handfilning och trimmning av sågar finns här en mycket bra sida VintageSaws eller så finns det en på svenska också hos www.byggnadsvard.se där det står :

"Konsten att skärpa en såg
"Kärleken till trä består av vassa verktyg." Så formulerar sig snickarmästaren Tomas Tempte i sin bok "Arbetets ära". Och visst är det vackert uttryckt och lätt att förstå, men vi är nog många som har erfarenhet av det motsatta: slöa verktyg. Möjligheten att upprätthålla "kärleken till trä" genom vassa verktyg är inte helt enkel. Det kräver kunskap, verktyg för vård av verktyg men grundförutsättningen är att verktyget går att underhålla. Underhållsfritt har länge varit ett slagord inom byggmaterialindustrin; en egenskap som i vissa fall bör förstås som omöjligt att underhålla. Samma strävan mot underhållsfrihet finns också inom verktygsindustrin.

I finsnickeri användes förr en sinksåg med ett fintandat sågblad, 16 tänder per tum, och tunnslipat i ryggen. Denna typ av såg finns inte längre i svensk handel. Detsamma gäller fogsvansar med klyvtandning, som inte längre tillverkas i Sverige. Utbudet av sågar idag består av olika tandspetshärdade engångssågar med universaltandning, det vill säga med vinkelslipade skäreggar på båda sidor, som fungerar för både kap- och klyvsågning.

Om man är ägare till en fintandad sinksåg eller en gammal fogsvans för klyv- eller kapsågning bör man vårda den ömt. Det är mycket bra sågar och dessutom kulturhistoriska föremål som kan vara svåra att få tag på. Det kan vara mödan värt att skaffa sig den utrustning som behövs för att vårda sin såg: en flat sågfil, en dubbel sågfil, en trekantssågfil, en filklove och en skränktång. Det kan ta emot eftersom verktygen man vårdar sågen med kostar lika mycket som en ny tandspetshärdad såg av hög kvalitet, men skillnaden i sågningen är ändå stor.
En gammal handsåg av exempelvis märket Sandvik, Stridsberg & Björk, Vikingsågen, EIA eller Orsia är tillverkade för att användas mycket. Detta märker man tydligt när man håller i handtaget; sågen blir som en förlängning av armen och ansträngningen är liten, under förutsättning att den är skärpt och skränkt. Idag finns motsvarande sågar endast att köpa från England eller Amerika och för en ansenlig summa pengar. Stålet är inte sällan märkt "Swedish quality steel".
Att skärpa en såg innefattar momenten fogstrykning, urbottning, formfilning, gradning, fasfilning och skränkning. Kortfattat går det till på följande sätt att skärpa en fogsvans för kapning:

A. Sågen slits som mest på mitten eftersom tänderna där används mest. Om man då bara filar tänderna på mitten får sågen en felaktig tandlinje, som gör sågen mer arbetsam att använda. Därför fogstryks sågen med en flat sågfil för att få alla tänderna lika höga. Sågfilen monteras i en fogstrykningsapparat som håller rät vinkel mot tandgången, men man kan likaväl tillverka en fogstrykningsapparat av en träkloss, det vill säga ett fidusverktyg.

B. Urbottning görs med en dubbel sågfil för att återställa tanddjupet och bibehålla utrymmet för att mata ut spånorna under sågningen.

C. Tandspetsvinkeln återställs genom formfilning, som efter fogstrykningen blivit något trubbig (sågtandens profil filas vinkelrät enligt bilden ovan. En vanlig tandspetsvinkel på en kapsåg är 57,5° åt vartdera hållet, vilket motsvarar en näst intill liksidig triangel som ger en stark sågtand i båda riktningarna.

D. Efter formfilningen gradas sågen, dvs man drar ett hårt finkorningt bryne på utsidan av tandraden för att få bort eventuellt "filskägg".

E. Nästa moment är fasfilningen, som ger tandspetsarna skärande, spånbrytande och spånförande egen-skaper. Fasen ska filas mindre mot tandbotten och större mot spetsen, med lutningen 70° och vinkeln 50° i förhållande till sågbladet. Fasningen ska inte gå ända ner i tandbotten då man försämrar spånföringen, men på sågar med 6 tänder/tum eller fler kan detta vara svårt att genomföra.

F. Efter fasfilningen ska sågtänderna skränkas. Med en speciell tång böjs varannan tand åt höger och varannan åt vänster för att sågen skall gå lätt i sågspåret och inte klämmas fast. Måttet på skränkning kan variera beroende på träslaget, sågbladets bredd och tjocklek etc. På en ordinär fogsvans för kapning är 0,3 mm ett vanligt skränkmått.

Efter skränkningen är det lämpligt att provsåga. Om allting funge-rat ska sågen gå rakt och snabbt. Det kan ta några sågtag innan grader från filningen försvunnit och man känner hur den verkligen fungerar. Drar sågen snett kan man justera genom att dra ett fint bryne på utsidan av tandspetsarna på den sida av sågen som den drar åt.

Detta är en ganska ingående beskrivning, som handlar om grundläggande filning, och det bör påpekas att man skärper sin såg med jämna mellanrum. Då handlar det om att med ett eller ett par lätta filtag skärpa den yttersta tandspetsen."

texten hämtad från artikeln "Tankar om handverktyg" av Nils-Eric Anderson och Gunnar Almevik.

Tandspetshärdade sågar blir mycket hårdare och det gör att en sådan såg blir så hård att den inte kan filas eller slipas om. Man kan se att tänderna är härdade genom att de har en blåsvart färg.


Förfina sökningen